Personligt

Ibland klantar man sig

Ja så gick det igår. Jag var inte helt vaken på jobbet tror jag. Hade kört ut en halvpall med juice och skulle fylla på i hyllan. Står där lugnt och fyller på, tar ett steg bakåt och lyckas på något vis trampa lite på trucken och tappar balansen, försöker först styra upp det så att jag kan stå kvar, men har förpackningar i handen och det går inte.

Pang, jag flyger i backen, över trucken och sätter mig delvis på trucken och golvet, bak huvet rakt in i hyllan. Lite i chock och yr på kuppen känner i nacken om det blöder. Men nej det klarar sig, reser mig upp och fortsätter plocka upp varor. Sen börjar smärtan komma, känner hur det stelnar till i nästan hela vänster sida, och börjar känna smärta lite här och var.

Men inte någon allvarligt, jag fortsätter jobba dagen ut, kommer er, fixar lite hemma och sedan lägger mig en stund på soffan, när jag sen vaknar till och ska resa mig upp, AJ, då har jag verkligen ont i hela vänster sida. Jag känner bak i huvet, nacken, vänster arm, ryggslutet, svanskotan, vänster knä. Allt har stelnat och varje muskel som fick en stöt har slappnat av och smärtan är där.

Nåja, nu är det inte så illa som det kanske låter, för jag har bara lite ont idag, men jag känner av att jag drattat på ändan, och var jag slog mig idag om vi säger så. Nåja det släpper igen om några dagar, men tänker det får bli en lugn helg, med mycket vila och god mat i stället.

Vill önska er alla en trevlig helg och var rädda om er, ta hand om er och sköt om er. Var försiktiga där ute. Tänk på avstånd och tänk på att vår pandemi fortfarande inte är över.

Uppdateringarna fortsätter

Ja även denna helgen är dedikerad till att uppdatera hemsidor, skriva protokoll och sammanställa alla mina föreningsaktiviteter. Jag har ikväll skrivit klart protokollen till Kävlinge Folkets park. Jag har också uppdaterat den här sidans alla uppdateringar.

Vilken helg!

Ja det kan jag skriva redan nu!
Jag tror jag har en av de bästa helgerna som väntar framför mig. Jag har absolut inte några måsten, att fara iväg på. Jag har så mycket egentid denna helg att jag knappt tror det är sant. Jag kan få sitta och påta med det jag tycker är roligt, dvs. foto, hemsidor och grafik m.m.

Jag har några måsten, men de kan jag trots allt fixa hemma, jag behöver inte ens lämna min lägenhet. Jag måste fixa tre årsredovisningar och har lite material som ska förberedas inför årsmöten m.m. Men i övrigt är det en helg som är helt i min smak. Målet med den här helgen är att jag ska ha svarat på alla mail, ha uppdaterat all information på mina egna hemsidor, uppdaterat information för de hemsidor jag sköter och njuta av massor med film och serier.

Jag ska kort och gott bara vara jag för en gångskull, det händer inte ofta att jag har en hel helg där jag inte har några måsten eller någon aktivitet. Jag tackar alla för denna underbara möjlighet. Jag kommer att skriva ett nytt inlägg på söndag och berätta om jag är i fas med allt.

Just det, ett ständigt återkommande problem, kyla i min lägenhet har återkommit, har nu 18 grader och den dalar, ska bli spännande att se vad jag har för temperatur i morgon. brrr…. kallt.

Svåra beslut!

Oj, vilken vecka, vilken månad och vilken start på 2021. Det har hänt så mycket i mitt liv sedan den 1 januari att jag knappt vet vart jag ska börja. Men vi kör igång direkt från första dagen.

Jag började det nya året med att bli sjuk (bara lätt feber och lite lätt ont i halsen) med rådande Covid-19 blev det till att stanna hemma och sedan ta ett Corona test på torsdagen. Då jag redan på onsdagen kände mig bättre, var jag helt övertygad om att jag inte hade någon smitta. Fick det glädjande beskedet på lördagsmorgonen, DU är negativ. (haha, ja jag vet att jag ibland kan vara negativ, nu har jag det på papper också). Ett skönt besked att få, dock trist att sitta hemma en hel vecka, utan att få gå ut eller träffa andra. 

Temperaturen i lägenheten, både inne och ute är från olika platser i lägenheten. 13 grader är mitt i rummet och 14 grader är mitt i lägenheten.

Nåja, det var inte så farligt, det jobbiga under den här perioden var att jag inte hade värme i lägenheten. Ända sedan 1 december har jag klagat till min hyresvärd över att jag flera gånger per dag har 17 grader eller lägre temperatur i min lägenhet. Under nyårshelgen och helgen efter blev det värre, det blev kallare ute och temperaturen i min lägenhet sjönk lägre och lägre. Som lägst blev det 13,3 grader. När man har så kallt är det svårt att genomföra något vettigt hemma. Därför har jag inte orkat blogga, uppdatera hemsidor eller skriva några artiklar. Nu äntligen i veckan har jag 20,5 grader vilket är helt underbart. Det går att vara i lägenheten och det går att tänka klart igen. 

Jag har mycket att fundera på den här helgen. Jag kommer att ta stora beslut som jag vet kommer att påverka mitt liv för lång tid framöver. Men jag vet innerst inne att valet är rätt och att det är det rätta, men på samma gång är jag lite rädd. Men jag tror min rädsla är bra, jag var rädd när jag tog mitt första jobb, jag var rädd när jag bytte jobb, jag var inte rädd när jag fick en högre position på jobbet (gick inte bra då), jag var rädd när jag satte mig som kassör och sedan ordförande i Kävlinge Kolonistförening, jag var rädd när jag gick med på att sitta i en nämnd. Samtliga dessa går bra och har gått bra. Sen är kanske rädsla fel ord, mer nervös. Men på samma gång när man är nervös och lite rädd brukar det bli bra för min del. Tänker så här, nu kör vi!

Ja det var lite om vad som händer och har hänt i mitt liv de senaste veckorna. I januari är det oftast bokslut i föreningar, planering inför årsmöte osv. I år är det lite svårare då de flesta årsmöten måste hållas digitalt eller skutas upp. Nåja det är på samma gång en härlig tid och mycket kul på samma gång. Den här helgen och nästa ska jag se till att alla hemsidor jag äger ska bli uppdaterade och fungera 100% felfritt inför februari månad. Kolonin ligger lite i dvala just nu, har många planer där, men det får bli lite varmare och lite uppehåll i vädret, just nu är det vatten över allt. 

Mycket pladder, jag vet, kanske någon finner det intressant att läsa, men jag skriver också av mig för egen del, lite som terapi ibland. Vi hörs! Svejs hejs!! 

Privat och personligt! Del 2

Del 2:

Jag mår så bra, det år många år sedan jag mådde så här bra. Jag är så tacksam vart jag är idag, jag är tacksam för vänner, kompisar, arbetskamrater. Jag är tacksam för alla nya människor jag lärt känna de senaste tio åren. Många har hjälpt mig på olika sätt och jag kommer inte nämna några namn, men tack alla ni som finns i mitt liv och ni som har funnits.

Det började för ca tio år sedan, mitt liv ändrades, jag kom till insikt om så mycket i mitt liv. Det blev början på en resa som jag knappt trodde var möjligt. Jag tog tag i min vikt (ja jag väger för mycket fortfarande) gick ner 40 kg, där var ett startskott, efter det träffade jag en kvinna som öppnade mitt liv på något sätt. Hon fick mig att inse vad jag ville med mitt liv. Men lika fort som hon kom in i mitt liv, försvann hon. Ja då brakade jag samman, men då kom nästa öppnare, och då blev det åka av kan jag säga.

Jag var så långt nere, att jag hade tankar på att avsluta mitt liv, jag var verkligen trött på allt, jag var så illa att jag inte orkade och ville inte leva längre. Jag vet inte om det är mer än två personer som känner till detta, men så var det, kanske kommer som en chock för några av er. Men den kvinna jag mötte 2012 förändrade och öppnade mina sinnen till så många olika vägar här i livet. Jag fick en nystart kan man säga (även om jag inte trodde på henne när hon berättade saker för mig och även om jag tyckte det lät svammel i mina öron så på något vis fastnade hennes ord och tankar)

2013 kom nästa del och jag fick möjlighet att flytta ihop och bli sambo och träffade en underbar kvinna och hennes grabb. Det blev flytt till Malmö, det blev giftemål och det blev en rad olika saker som hände i mitt liv från 2014 och fram till 2018. Jag hängde inte själv med, jag var inte det som styrde mitt liv, jag var inte den som satt bakom ratten, det var någon annan kändes det som. Jag slutade att vara jag, jag tappade kontrollen över vem jag var och vad jag höll på med. Tyvärr så blev också resultatet att vi tappade varenda. Familjelyckan blev inte som någon av oss ville, kanske om vi hade ansträngt oss båda lite mer att det kunde ha fungerat, men det är svårt att veta. Det är ju inte bara en det är fel på när det inte fungerar i liveget.

2018 tog jag mod till mig och tog tillbaka ratten och kontrollen över mitt liv. Jag flyttade tillbaka till Kävlinge, jag engagerade mig mer i föreningslivet mycket för att jag behövde få fler vänner och träffa nya personer, det gick inte att sitta hemma och bara gråta över det misslyckande som det trots allt var att familjen sprack. Men idag ser jag det inte som ett misslyckande utan som en erfarenhet och jag har tagit med mig mycket av det goda som var, och tagit lärdom av det dåliga i familjelivet. Det har också präglat mig till den person jag är idag.

Lyssna, försöka förstå, försöka att reda ut, försöka få alla att må bra. Idag är jag inte självisk på samma sätt som jag var förr, jag försöker se helheten i allt och försöker få allt att fungera på bästa sätt. Det är inte alltid så lätt och det är inte alltid som jag lyckas. Men jag försöker vara en mycket bättre människa idag jämfört med hur jag var förr. Jag försöker lösa saker på ett lugnt och sansat sätt, jag försöker fokusera på själva problemet och inte på allt som är runt om kring, eller på hur jag själv känner inför problemet.

Kvinnan som öppnade upp och satte mig bakom ratten till mitt liv redan då, alltså 2012 finns fortfarande med i mitt liv, hon är fortfarande en nyckelspelare och det hon präntade in i mig då (ja jag lyssnade tydligen och tog till mig) det präglar ofta mitt liv fortfarande och jag är säker på att det kommer fortsätta att prägla mitt liv så länge jag lever och mår bra. Vilket jag tänker göra en sådär 55 år till. 100 är ett bra tal, men klart kanske man ska satsa lite högre, så vi säger 120.

Ja det var personlig och lite tankar om livet så här långt.